Vi använder oss av gamla och väl beprövade metoder som MI, yoga, mindfullness (medveten närvaro), meditation, massage. Vi har ett holistiskt förhållningssätt som innebär att vi jobbar på att harmonisera hela systemet (kroppen, sinnet, själen).
Grundinställningen är att obalans på ett specifikt område påverkar hela systemet.
Yoga
betyder förening av kropp, tanke och själ, och betecknar en samling andliga och kroppsliga tekniker som troligtvis har sitt ursprung i Indusdalen för 2500–3500 år sedan.
Hathayoga och dess kroppsövningar, asana, är i Europa den mest kända formen, och många västerlänningar använder ordet yoga synonymt med dessa fysiska övningar. Utövaren strävar efter balans genom koncentration (meditation), andningsteknik (pranayama) och kroppsövningar (asana). Bland de mest kända formerna av hatha yoga återfinns iyengaryoga och ashtanga vinyasa-yoga.
I yogaträningen stärker du kroppen och utvecklar din mentala och andliga kapacitet. Du förbättrar din hälsa och ditt välbefinnande, du ökar din rörlighet, får ny kraft och energi. Du kan få kontakt med ditt inre jag och öka din självkännedom.
Varje yogapass är bra för kroppen och psyket, likväl är de flesta utarbetade för att ge särskild träning för vissa delar. Det finns exempelvis yogapass för att stärka ryggen, förbättra immunförsvaret eller för att balansera olika känslor, som ilska eller rädsla. Det har visat sig i olika moderna svenska studier att yoga verkligen fungerar och ger mätbara effekter på tex. blodtrycket. Yoga har blivit en behandlingsmetod på en del sjukhus runt om i Sverige mest för patienter med hjärt och kärlsjukdomar och mot depression och ångest. Våga Yoga!
Mindfulness
handlar om att vara närvarande i nuet. För det är i nuet vi lever; det förflutna är förbi och framtiden har ännu inte inträffat. Det låter enkelt, men kräver träning. Den som tränar regelbundet genom meditationsövningar blir bättre rustad att möta vardagens stress och utmaningar. Det är vetenskapligt prövat likväl som det vilar på en erfarenhet som sträcker sig tusentals år tillbaka i tiden. Mindfulness är en meditationsteknik med rötter i zenbuddismen.
Mindfulness kallas ofta för medveten närvaro på svenska eftersom det handlar om att vara medveten här och nu. I träningspaketet används också ordet sinnesnärvaro. Det är ett bra svenskt ord eftersom mindfulness handlar om närvaro av alla våra sinnen. Vi kan vara här och nu när vi ser, hör, luktar, smakar eller känner – alltså våra fem fysiska sinnen. Men med sinne menar vi också vårt psyke. Att vi är medvetet närvarande med våra tankar och känslor så att vi lär oss att förstå hur vårt sinne påverkar oss.
De vanligaste anledningarna till långtidssjukskrivning i Sverige är smärttillstånd och psykisk ohälsa, vilka är besvär som ofta är stressrelaterade. Mindfulness har visat sig verksamt på alla dessa områden och kan utgöra ett kraftfullt komplement till psykoterapi och läkemedel för en mycket stor grupp människor.
Mindfulness kan hjälpa dig att bli mer närvarande i nuet. Det kan vara ett sätt för dig att hitta tillbaka till dig själv och det som är viktigt i ditt liv. För om du inte lever här och nu, när ska du då göra det?
Motiverande samtal eller MI (Motivational Interviewing)
Enligt Statens folkhälsoinstitutet har det motiverande samtalet som mål att öka klientens vilja att förändra sig och underlätta att komma vidare i förändringsprocessen. Stor vikt läggs vid klientens självständighet (autonomi) i motsats till ett mer konfrontativt förhållningssätt, där klienten blir tillsagd vad hon bör göra och där hennes val ibland inte accepteras utan betraktas som ett resultat av bristande insikt.
Motiverande samtal har sin utgångspunkt i klientens erfarenheter, värderingar och prioriteringar i förhållande till den förändring som kan vara aktuell, exempelvis att gå ner i vikt eller att dricka mindre. Klientens syn på saken är i fokus. Det motiverande samtalet utgår från att klienten har – eller själv kan skaffa sig – de färdigheter som behövs för en förändring. Samtidigt är rådgivaren styrande i samtalet och har som mål att klienten ska förändra sig.
Centralt i samtalen är att klienter har olika grad av förändringsbenägenhet.
Uppgiften för rådgivaren är att möta klienten där hon befinner sig och underlätta för henne att bli mer förändringsbenägen. För detta finns strategier och verktyg. Om man försöker driva på klienten för hastigt finns stora risker att detta leder till motstånd.
Vid låg beredskap till förändring är uppgiften att väcka intresse för förändring till exempel genom att erbjuda klienten ny information om riskerna med beteendet, till exempel hög alkoholkonsumtion eller rökning.
Vid medelhög beredskap till förändring upplever klienten att det finns nackdelar med beteendet och kanske också fördelar med förändring, men är ambivalent till att förändra sig. Uppgiften för rådgivaren är inte att gå händelserna i förväg och börja ge råd om förändring. Fokus är i stället på att hjälpa klienten att utforska sin ambivalens och sätta ord på vad som är mindre bra med beteendet och vad som vore bra med en förändring. Ofta behöver en klient i detta stadium information om riskerna med beteendet för att förstärka intresset för förändring.
Vid hög beredskap vill klienten förändra sig. Rådgivarens uppgift är att erbjuda och diskutera olika handlingsalternativ och stödja klientens tilltro till sin förmåga att kunna genomföra förändringen.
I motiverande samtal används öppna frågor, reflektioner och sammanfattningar för att utforska hur klienten tänker och känner inför förändring. En särskild lyssnandeteknik används som benämns reflektivt lyssnande. Information ges i dialog och inte som en ”föreläsning”. Ett centralt mål för rådgivaren är att framkalla och förstärka så kallade förändringsyttranden och att minska dess motsats, motståndsyttranden.
Principerna i ett motiverande samtal
Miller och Rollnick har definierat kärnan i det motiverande samtalet, som de också kallar andan (”spirit”) i samtalet.
Rådgivaren:
- har en utforskande stil. Rådgivaren söker efter klientens tankar och idéer om det aktuella beteendet och en förändring av detta.
- har en samarbetande stil. Rådgivaren visar respekt för klientens idéer och är inte övertalande utan en jämlik samarbetspartner.
- lägger vikt vid klientens autonomi. Rådgivaren visar respekt för klientens val, även om valet innebär att inte förändra sig.
I motiverande samtal finns också några grundläggande principer:
- Visa empati. Rådgivaren visar tydligt att hon vill och kan förstå klienten, i första hand genom reflektioner och sammanfattningar.
- Utveckla diskrepans. Rådgivaren hjälper klienten att bli medveten om en skillnad mellan hur det är och hur det borde vara utifrån klientens mål och värderingar. Känslomässigt upplevd diskrepans är en stark drivkraft för att börja en förändring och en ”motor” för denna, förutsatt att klienten har förmåga att genomföra förändringen.
- Undvika argumentation. Vid klientens motståndsyttranden reagerar rådgivaren inte med att konfrontera eller argumentera. Motstånd respekteras som ett naturligt uttryck för klientens oro eller skepsis inför en förändring. Rådgivaren ”rullar med” motståndet, när det inträffar, men försöker i första hand att förebygga det.
- Stödja självtillit. Rådgivaren stödjer klientens självtillit genom att visa sin tilltro till klientens förmåga att klara av en förändring. Rådgivaren visar också att hon ser och uppskattar klientens ansträngningar.
Massage
Massage [-sasch], fr. (av gr. ma’sséin eller arab. mass, ”trycka, gnida, knåda”), ett i senare tider i Frankrike uppkommet uttryck för den allmänna eller lokala behandling medelst gnidning, knådning, kramning och bultning av muskler. Metoden har fortlevt sedan äldsta tid, i synnerhet bland Orientens folk, hos vilka den ännu utgör en väsentlig del av deras badkultur med exempelvis turkiska hamam. Ofta kan massage bota eller lindra åtskilliga mer eller mindre lokala sjukdomstillstånd och skador.
Idrottsmassage är ett bra komplement till träning och tävling. Massagen kan förebygga muskulära skador, förkorta läkningsprocesser samt vara en del av återhämtningen efter hårda träningspass och tävlingar. Behandlingen kan skräddarsys för att passa den enskilda idrottaren, med hänsyn till idrottens art och var i träningsperioden idrottaren befinner sig. Behandlingssättet kan variera avsevärt från träning- till tävlingsperiod.
Massage har både rehabiliterande och förebyggande effekt. Massage kan användas som behandlingsform i många olika sammanhang. De positiva fysiska och mentala effekterna är många:
- Gör spända muskler mjuka och elastiska
- Ökar blodcirkulationen i musklerna
- Ökar lymfcirkulationen
- Stärker immunförsvaret
- Har en avslappnande effekt på kroppen
- Ger en djupare och lugnare andning
- Påverkar kroppens inre organ på ett positivt sätt
- Ökar utsöndringen av vätska och slaggprodukter i kroppen
- Ger en ökad kroppskännedom
- Motverkar ärrbildningar efter skador i muskelvävnad och andra mjukdelar
- Har god effekt på träningsvärk och ansträngda muskler i idrottssammanhang
- Motverkar spänningar vid smärttillstånd
- Motverkar stress
- Har en lugnande effekt på nervsystemet
- Ökar vår koncentrationsförmåga
- Ökar kroppens allmänna välbefinnande
Massagestilar som vi erbjuder är klassisk, idrotts, lavastens och avslappningsmassage. Den bästa effekten blir när man blandar tekniker och skräddarsyr/anpassar behandlingen till kunden.